De höga avgifterna är en av orsakerna till att många lämnat a-kassan, medger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Hon är beredd att se över hur stora avgiftsskillnaderna ska vara. På sikt kan också taket i a-kassan behöva höjas, säger det nya statsrådet efter en dryg vecka på jobbet.
Det är lite inflyttningsrörigt på arbetsmarknadsdepartementet, där två nya statsråd håller på att göra sig hemmastadda. Moderaten Hillevi Engström delar korridor med integrationsminister Erik Ullenhag, folkpartist.

Hillevi Engström tror starkt på den nya organisationen. Jobb­linjen gäller ju alla människor, påpekar hon.

– Jag tycker det är klokt tänkt. Vi kan samarbeta från början i olika frågor, det blir mer hängrännor än stuprör. Erik Ullenhag och jag sitter nära varandra, så det blir säkert mycket informellt samarbete också.

Efter valet 2006 genomfördes stora förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen, Arbetsförmedlingen omorganiserades och arbetsmarknadspolitiken lades om med betoning på jobbsökande, medan arbetsmarknadsutbildningen har skruvats ner.

Är reformperioden på arbetsmarknaden över?

– För två år sedan befann sig Sverige i djup kris och då sattes det in kraftfulla åtgärder. Nu börjar vi så sakteliga komma ur krisen. Då är det viktigt med andra åtgärder, så att arbetslösheten inte biter sig fast på en hög nivå som efter 1990-talskrisen.

Motmedlet mot det är enligt Hillevi Engström bättre matchning.

– Nu ligger fokus på att matcha de arbetslösa mot de lediga jobb som växer fram. Där måste man få fram en bättre förmedlingsverksamhet.

Trots den höga arbetslösheten visar flera undersökningar att många företag har svårt att hitta personal med rätt kompetens. Visar inte det att arbetsmarknadsutbildningen har dragits ner för mycket?

– Det har aldrig satsats så mycket på utbildning som de ­senaste åren. Tyngdpunkten ska ligga i det ordinarie skolsystemet. Sedan ska Arbetsförmedlingen ha vissa typer av kortare, enklare utbildningar och det finns ju också.

Men på en historiskt låg nivå. Enligt Finanspolitiska rådet fyller den reguljära utbildningen och arbetsmarknadsutbildningen olika behov. Behöver den inte byggas ut om det råder brist på vissa områden?

– Jag måste titta närmare på hur stor omfattningen ska vara. Men grunden måste vara att skolan ska kunna tillgodose mer av utbildningsbehovet i framtiden.

Ungdomsarbetslösheten är mycket hög, trots att regeringen har lagt tio miljarder kronor på halverad arbetsgivaravgift för unga. Det verkar inte ha varit effektivt?

– Min uppfattning är att det har givit effekt. Sedan kan man diskutera hur stor den är. Men pratar man med arbetsgivare säger de att det här har varit helt av­görande när de har anställt någon som är ung och oprövad i stället för en äldre med erfarenhet.

Hillevi Engström är färsk som statsråd, men har inskolats under två år som ordförande för riksdagens arbetsmarknadsutskott. Under den halvtimme vi har på oss svarar hon snabbt och ledigt på frågorna, men markerar ibland att något behöver en närmare titt. Hon är trogen den nya moderata partilinjen, också i försvaret av Lagen om anställningsskydd, Las.

– I grunden tycker jag att lagen fungerar väl. Det är viktigt för alla anställda att det finns ett ­anställningsskydd och det finns också i hela Europa, även om det är olika utformat.

Enligt Företagarna och Svenskt Näringsliv tillhör förändringar av Las det viktigaste för deras medlemsföretag?

– Min ambition är att fler ska komma in på arbetsmarknaden, inte att det ska bli lättare att kastas ut. Det måste finnas en balans mellan anställningstryggheten och det företagen vill. Jag tror att människor mår bra och inte blir sjuka utan presterar väl när det inte finns godtycke i systemet.

Har regeringen någon del i att nästan en halv miljon personer lämnade a-kassan förra mandatperioden?

– Det var 700 000 som stod utan­för innan och sedan har det blivit fler. En del gick ur för att de inte såg någon risk för arbetslöshet. Sedan finns det andra som säkert lämnade av ekonomiska skäl och som hade behövt en a-kassa. Därför ser vi nu också över hela a-kassesystemet i en stor utredning.

Du har sagt att det är svårt att försvara de stora avgiftsskillnaderna mellan olika a-kassor?

– Jag förespråkar att det ska vara en differentiering beroende på risken för arbetslöshet. Men om det är rätt skillnad nu, det är jag villig att titta närmare på.

Taket i a-kassan har inte höjts sedan 2002 och nu är det bara 12 procent av de heltidsarbetande som får 80 procent i ersättning. Men Hillevi Engström gör klart att den viktigaste frågan för rege­ringen är att fler ska in på arbetsmarknaden.

– I det läget är det inte aktuellt att lägga miljarder på att höja taket för dem som ändå har den högsta ersättningen. Men på sikt kommer det att behöva ses över, när vi har stabilitet i ekonomin och plustillväxt. Det kan komma att justeras.

Källa