Ska du vara med i en arbetslöshetskassa (a-kassa) eller inte?

Det enkla svaret är givetvis: Ja!

Många tror att fackföreningarna och a-kassorna är i stort sett samma sak, men det stämmer inte. Man kan vara med i enbart en a-kassa utan att vara med i facket. Vilken a-kassa man skall var med i får man i viss mån bestämma själv. Man måste ha ett yrke eller ett jobb som den a-kassa man vill gå med i har med bland de yrken eller jobb som de organiserar. Alfa-kassan är en ”fristående” a-kassa som har medlemmar från alla yrkeskategorier och arbeten, även egna företagare. Alfa-kassan har dock ganska hög medlemsavgift, så det kan löna sig att leta bland de andra a-kassorna om man vill bli medlem i en a-kassa.

Även om facket och a-kassan inte är samma sak kan det vara bra att vara med i både facket och a-kassan. Men det behöver inte vara till exempel Unionens a-kassa man är med i bara för att man är med i fackföreningen Unionen. Det underlättar dock för ens egen del och för a-kassans och fackets del om man är med i den a-kassa som ”hör till” den fackförening man är med i. Bland annat kan man betala båda avgifter, den till a-kassan och den till facket, på samma inbetalningskort om man är med i till exempel Unionens a-kassa och Unionens fackförening.

Varför skall man vara med i facket och/eller a-kassan?

Det finns många anledningar till att vara med i en a-kassa eller en fackförening eller både och. Den viktigaste är kanske att man får högre ersättning om man blir arbetslös om man varit med i en a-kassa i tolv månader innan arbetslösheten. Ersättningen från a-kassan är uppdelad i två delar, grundersättningen och den så kallade inkomstrelaterade ersättningen. Om man inte är med i en a-kassa eller varit med kortare tid än ett år (12 månader) kan man bara få grundersättningen som just nu är 365 kronor per dag och betalas ut av Alfa-kassan om man inte är med i någon a-kassa eller av den a-kassa man är medlem i. Har man varit med i en a-kassa i ett år eller mer när man blir arbetslös får man utöver grundersättningen på 365 kronor en inkomstrelaterad ersättning som är olika stor beroende på vilken inkomst man hade när man jobbade. Grundersättningen och den inkomstrelaterade ersättningen är tillsammans 80 procent av din tidigare lön (under de 200 första dagarna av arbetslösheten, därefter 70% av din tidigare lön de nästföljande dagarna till och med den 300:e dagen eller den 450:e dagen om du har barn under 18 år på den 300:e dagen) och maximerad till 910 kronor per dag de första 100 dagarna. Det betyder att om din inkomst varit högre än 25025 kronor per månad får du i alla fall bara 910 kronor per dag. Efter 100 dagar är den högsta ersättningen du kan få 760 kronor per dag i 200 dagar.

För att man skall kunna få den inkomstrelaterade ersättningen krävs också att ett så kallat arbetsvillkor är uppfyllt, huvudregeln för arbetsvillkoret är att man skall ha jobbat minst 6 månader med minst 80 timmar per månad under det senaste året före arbetslösheten (alltså minst halvtid 50% under 6 månader som kan vara utspridda under de tolv månader som föregick arbetslösheten). Upp till 2 månader av dessa kan vara ledighet med föräldrapenning eller militärtjänstgöring och ändå räknas in som arbetad tid. Om man inte uppfyller ett arbetsvillkor enligt huvudregeln finns en alternativregel också och den betyder att om man arbetat minst 480 timmar under en sammanhängande period av 6 månader kan man också anses uppfylla arbetsvillkoret, varje månad måste man ha arbetat minst 50 timmar. De olika arbeten som räknas som arbetad tid kan alltså vara militärtjänstgöring eller ledighet med föräldrapenning (maximalt 2 månader får räknas med), betald semester eller annan ledighet med helt eller delvis bibehållen lön, tid med avgångsvederlag, uppsägningstid med lön eller statlig lönegaranti, arbete med lönebidrag, anställning med allmänt eller förstärkt anställningsstöd, offentligt skyddat arbete, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, nystartsjobb, utbildningsvikariat eller särskilt nystartsjobb.

Viktigt att komma ihåg är att om man är med i en a-kassa men inte har varit med i ett år än och inte heller uppfyllt arbetsvillkoret än så kollar a-kassan om arbetsvillkoret är uppfyllt när man varit med i a-kassan i 12 månader. Det betyder att du kan få en högre ersättning snabbare om du redan är med i en a-kassa när du blir arbetslös, även om du inte varit med i 12 månader än.

Vad kostar det att vara med i en a-kassa?

Alla a-kassor har olika avgifter beroende av en rad olika faktorer, bland annat hur hög procent av a-kassans medlemmar som är arbetslösa. Om du har möjlighet skall du kontrollera vilken a-kassa som är vanligast på din arbetsplats och gå med i den, eller om du hittar en likvärdig med lägre avgift så välj den. Alfa-kassan finns till för dem som inte ”hittar” någon annan a-kassa. Alfa-kassan tar in medlemmar med alla möjliga olika yrken, även egna företagare. Alfa-kassan har även regeringens uppdrag att betala ut grundersättningen till dem som inte är med i någon a-kassa.

På www.a-kassa.net eller www.samorg.org kan du hitta den a-kassa som passar dig bäst och information om vilken avgift de tar ut. 

Vad är inkomstförsäkring?

Arbetslöshetsförsäkringen som administreras av a-kassorna är en slags inkomstbortfallsförsäkring som går in och betalar ut ersättning om du blir arbetslös. Ersättningen är dock maximerad till 910 kronor per dag de första hundra dagarna av din arbetslöshetsperiod. Många fackförbund har därför en kompletterande inkomstförsäkring som ger högre ersättning om du har haft mer än 25025 kronor i månadslön. Den kompletterande inkomstförsäkringen skall garantera att du verkligen får 80 % av din tidigare lön vid arbetslöshet. Premien för den kompletterande inkomstförsäkringen varierar med den lön du har under din anställning och hos olika fackförbund. En förutsättning för att du skall kunna teckna en kompletterande inkomstförsäkring är också att du är medlem i facket, och också att du varit med i facket och haft försäkringen en viss tid, oftast 6 månader.

Måste man vara med i facket för att vara med i en a-kassa?

Man måste inte vara med i facket för att vara med i en a-kassa, men det kan vara bra att vara med i facket ändå. Man behöver dock inte vara med i det fackförbund som också har den a-kassa man vill vara med i, man kan vara med i vilket fackförbund man vill om de har avtal för den yrkesgrupp man tillhör och i vilken a-kassa man vill om de har medlemmar i samma yrkesgrupp som du jobbar inom. Enklast är dock att vara med i ”samma” fackförening som a-kassa, till exempel Unionens fackförbund och Unionens a-kassa, men det är som sagt frivilligt.

Vad händer om man går ut ur a-kassan?

Om du går ur a-kassan blir du av med den inkomstrelaterade ersättningen och kan bara få grundersättningen(som är 365 kronor per dag). Om du går ur a-kassan måste du vara medlem i ett år (12 månader) igen för att få den högre ersättningen igen, så om du är med i en a-kassa så se till att du inte missar att betala medlemsavgiften eller går ur av misstag. Skall du byta från en a-kassa till en annan så ta kontakt med båda a-kassorna innan du gör något så att det inte blir något glapp i medlemskapet, då måste du nämligen också ”börja om” i den nya a-kassan och vara med ett år för att få den högre ersättningen.

Om du tackar nej till ett jobb som arbetsförmedlingen har anvisat dig (och som du alltså måste söka) kan du bli av med a-kasse-ersättningen, även om du säger upp dig själv från ett arbete kan du bli avstängd från a-kassan i upp till 45 dagar, under dessa dagar får du ingen ersättning.

Hur går man med i en a-kassa?

Om du vill gå med i en a-kassa besöker du dess hemsida eller ringer eller mejlar till den och laddar ner eller beställer en blankett om inträde i a-kassan. När du fyllt i ansökan skickar du in den till den adress du fått från a-kassan (den står oftast på själva blanketten) och väntar på att a-kassan fattar ett beslut om ditt medlemskap. Om du godkänns som medlem kommer du snart att få inbetalningskort på medlemsavgiften tillsammans med information om ditt medlemskap. Efter att du varit medlem i ett år kommer du få mera information om de ersättningar du eventuellt har rätt till. Om du blir arbetslös skall du omedelbart anmäla dig på arbetsförmedlingen som arbetssökande. När du gjort det skall du kontakta din a-kassa och ansöka om arbetslöshets-ersättning. Du behöver ett intyg från din före detta arbetsgivare som kallas arbetsgivarintyg som du skall skicka vidare till din a-kassa. Kom ihåg att arbetsgivaren är skyldig enligt lag att skriva ett arbetsgivarintyg till sina före detta anställda om de begär det, så om din före detta arbetsgivare vägrar att skriva ut ett arbetsgivarintyg kan du anmäla honom eller henne till polisen. I arbetsgivarintyget står det hur mycket du har jobbat, hur länge du varit anställd och vilken lön du fått från din före detta arbetsgivare. Med hjälp av dessa uppgifter beslutar a-kassan om vilken ersättning du skall ha.

Om du inte godkänns som medlem kan det bero på att du har eller har haft ett jobb som just den a-kassan inte har inom sitt verksamhetsområde. Läs beslutet noga och fråga någon som kan om du inte förstår vad det står där. Om du har ett annat modersmål än svenska har du rätt till information på ditt eget modersmål, ring eller hör av dig till a-kassan i fråga och begär information på ditt eget modersmål så att du förstår allt ordentligt. Tappa inte sugen bara för att du inte blev godkänd, kolla med en annan a-kassa om du kan bli medlem där istället eller kontakta Alfa-kassan som inte har några krav på att man skall ha ett visst yrke eller tjänst för att få vara med.

Kan man gå med i en a-kassa när man är arbetslös?

Ja det kan man. Man kan även i vissa fall vara med i en fackförening när man är arbetslös.

Ett bra råd är att gå med i en a-kassa så fort som möjligt (om man har råd) och om man får ett jobb kan man också gå med i facket och kanske byta a-kassa beroende på vilket jobb man får. Kolla vilka avgifter a-kassorna har och välj den som har lägst avgift och som har medlemmar med samma jobb som du har eller hade.

Man måste ju inte vara med i facket och a-kassan men det kan vara bra att vara med i facket också om man skulle råka illa ut på arbetet eller behöver ha hjälp med att kolla om man får rätt lön och andra förmåner av sin arbetsgivare. Är man fackmedlem kan man också ofta få billigare hemförsäkring och/eller fordonsförsäkring och lägre ränta på banklån och andra förmåner. Det är ju facket som förhandlar om löner och anställningsvillkor för sina medlemmar men de som inte är medlemmar får ju samma löner och villkor. Om din arbetsplats skulle tas ut i strejk eller annan facklig stridsåtgärd kan du inte få någon ersättning alls om du inte är med i facket. Det är bara fackets medlemmar som kan få strejkersättning.

Man måste också komma ihåg att det är facket, tillsammans med tidigare socialdemokratiska regeringar, som infört a-kassorna i Sverige och därmed sett till att den som blir arbetslös får en inkomstbortfallsförsäkring, förutsatt att han eller hon är med i a-kassan förstås. De borgerliga partierna som nu sitter i regeringen har under sin regeringstid försämrat villkoren för de som är arbetslösa och även a-kassorna har drabbats av regeringens politik i form av minskade statliga bidrag och krav på högre medlemsavgifter.

(Belopp och tider är uppdaterade efter den 7/9 2015 till nya belopp)

Källa: blaeld.org